Klimatsmart mat med minskad kassa

Några konstaterande om klimatsmarta och nyttiga val av mat och dryck som närmast kan betraktas som sanningar:

• Vegetariska proteinkällor som baljväxterna bönor, linser och ärtor är prisvärda.
• Svenska rotfrukter är näringsrika och förhållandevis billiga.
• De flesta av oss har bra vatten i kranen. Kyl och smaksätt gärna med en bit citron, gurka, lime.. Då kan du också undvika att köpa en flaska av plast – plast som nästan alltid bygger på molekyler från råolja.
• För de som gillar en riktig god biff ibland blir det än mer viktigt att begränsa tillfällena och då äta inhemskt och ekologiskt/kravmärkt kött. Kött utmärker sig mycket tydligt med ett högt klimatavtryck.
• Grönsaker, frukt och bär ger generellt ett lägre klimatavtryck än både kött och fisk. Men här krävs ju uppmärksamhet på hanteringen och märkta varor kan vara dyra.
• Fisk och blötdjur som har ett lågt klimatavtryck är sej, sill och blåmusslor.

De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) har nyligen uppdaterats (juni 2023) efter en öppen vetenskapligt förankrad process. I de uppdaterade rekommendationerna beaktas nu också påverkan på miljön – och inte bara på hälsoeffekter beroende på vad vi äter och dricker. Som NNR-organisationen själv konstaterar så kommer en tredjedel av all klimatpåverkan från den mat som vi äter…vilket också förr eller senare påverkar våra liv och vår hälsa.

NNR’s rekommendationer innehåller i stora drag inga överraskningar utan bekräftar snarare fördelarna med t ex växtbaserad kost. Fisk lyfts fram, men här krävs ju sedan tidigare vaksamhet kring produktionen, utfiskning och var det är fiskat/odlat. NNR’s genomgång är emellertid mycket detaljerad och i rapporten finns specifik och intressant information om olika näringsämnen och vitaminer. NNR’s rapport är ganska svårtillgänglig för gemene man. Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten bör snart komma med uppdateringar av sina kostråd i mer ’populära termer’.

Frågor som kan väcka viss vånda och osäkerhet:

Soja.. Ja, det stämmer att sojaodlingarna breder ut sig och att savanner, regnskogar och artrika gräsmarker skövlas för sojaodlingar. Men.. boven är den globalt sett ökande köttkonsumtionen och soja används som djurfoder. I Europa, Kanada och Kina odlas sojabönor oftast på gammal jordbruksmark och sojabönor från dessa områden används ofta till livsmedel som människan äter ’mer direkt’ såsom tofu, tempeh och sojakött.

Måltidsdryck.. Kranvatten är egentligen bäst från ett hållbarhetsperspektiv. Men valet mellan mjölk, laktosfri mjölk, havredryck och sojadryck handlar mycket om vilka prioriteringar som man gör. Råd och Rön gör här en bra summering. Ett faktum som kanske ofta förbises är att havredrycken har ett relativt högt glykemisk index (GI), dvs snabba kolhydrater och är då inte ett bra alternativ för diabetiker. Hela fibrer är ju att föredra före krossade fibrer som snabbare går in i kroppen.

Quorn.. Rapporter finns om allergiska reaktioner. Livsmedelsverket konstaterar att det vanligaste är att personer som är allergiska mot ägg kan få en reaktion. Konsumenten kan idag välja mellan olika köttsubstitut och fler alternativ kommer att komma framöver.

Vin o Öl.. En hel del har sagts om att en liten återkommande mängd t o m kan vara nyttig. Skalet till röda vindruvor innehåller hälsosamma antioxidanter. B-vitaminerna i öl kan vara uppbyggande och därtill bra får ditt hår! Några brittiska drottningar som blev gamla tog visst ett glas sherry varje kväll – vilket sannolikt var lite avslappnande och därmed ’bra’. Etc. Dessvärre så är NNR mer tydliga än tidigare (i sin uppdatering) om att alkoholintaget bör minimeras. Även ganska små mängder kan öka risken för cancer. Diskussionen och genomgången av olika ’evidens’ lär dock fortsätta och vi återkommer!